Kreativitet

we're paintin' the roses red

Jag såg på The Royal Tenenbaums precis. En mycket roligt bra och bra rolig film! Sevärd.

Nu ska jag fortsätta med min egen film, om den här kortleken och Underlandet. Den blir nog inte lika sevärd dock, men det är kreativiteten som är viktig. I allafall för mig, så känns kreativitet som någon slags motor. Utan den motorn blir allt väldigt snabbt säckigt och sömnigt. Känslan av att man verkligen är levande bleknar på något sätt. Jag menar inte att så fort en dag är okreativ så känner jag mig stendöd, men på lång sikt.

För det är någonting väldigt mystiskt kring kreativitet! När det sinat om det under en tid, så har den en egenskap att lura en. Den viskar i örat på dig att du är idélös. Kanske gör den det för att den känner sig glömd. Den kanske är arg och besviken, när du inte gjort någonting av den på så länge. Utan ideér är kreativitet inte mycket att ha. På något sätt kommer väl alltid ideérna först. Kreativiteten är själva spaden som gräver fram ideérna ur sinnet och för ut dom i verklig skepnad.

När vi tappar ideér, tappar vi kreativitet. När vi tappar kreativitet tappar vi färg. Vi bleknar och bleknar. Till sist är man fisken som ligger uppsköljd på stranden och kippar efter andan. Utan andan tappar man kontrollen och fokus. Tänk vad lätt det är att komma ur banorna.

Kreativiteten gör att jag känner mig levande. Jag mår bra av kreativitet. Men så finns de där dikena man möter. Jag har svårt att tro att ingen möter sina diken. Det hör väl till livet antar jag. Hur som helst, man kommer till sist ur de där svackorna om man viftar extra mycket på fenorna och hoppar tillbaka ner i vattnet.